| Dagbok 1 Augusti 2002-Maj 2003 | |
| 6/9 2002 Han är en glad liten kille som alltid är full av bus. Samma dag som han skulle börja skolan fick beskedet om att han har leukemi. Den nya skolväskan, de nya byxorna och skorna kom aldrig till användning. Samma dag som de andra barnen satt i ring på golvet på upprop, satt vi på sjukhuset och grät. Hur kunde detta hända? Ingen kan förklara det, ingens fel, ingen man kan skylla på. Det känns så konstigt och overkligt, sånt här kan ju inte hända. När läkaren kom med beskedet rasade hela världen. Man försökte förstå men det var omöjligt. Den som var tapprast var Sebastian. Han kom fram till mej och kramade om mej och sa |
- Mamma du ska inte
vara orolig för mej. Från den ena dagen till den andra blev han lillgammal
och snusförnuftig. När medicinerna skulle in i kanylen så sa han till
sköterskorna att han kunde själv och att han gjorde det bättre än dom. Snart
blev han känd som "den lille söte killen som ville ta medicinerna själv".
Allt var ett enda virrevarv. All ångest och oro som man aldrig känt förr.
Vad skulle man göra? Man ville bara lägga sig ner och sjunka genom jorden.
Men så fick man lite kraft, vi måste ju hjälpa Sebastian. Vi kan ju inte
tänka på oss själva nu, det var ju vår lille pojke det gällde. |
 |
Samma dag som vi skulle börja skolan, fick jag reda
på att jag var sjuk. Då var jag på Borås sjukhus, sen fick jag åka till
Göteborgs sjukhus. Där opererade de in en slang i mitt hjärta som kallas
cvk. I den får jag mediciner och men tar också blodprover i den. Den är
jättebra, för då slipper man bli stucken av nålar. Men ibland måste jag
ta stick i fingret. Det tycker jag inte om.
Här får jag medicin i slangen. Sebban |
|
Sen när jag skulle ha medicin eller fick stanna på sjukhus så
har vi varit på Näl i Trollhättan. Här är jag och några av mina snälla
sjuksköterskor. |  |
 |
Jag fick inte träffa kompisar, inte gå i skolan, inte gå och handla i affärer. Det var tråkigt ibland, men oftast var jag trött och mådde lite dåligt så då gjorde det inget. Nästan hela november låg jag på sjukhuset, för jag hade feber och så tålde jag inte medicinen som jag fick då.Sebban |
|
På sjukhuset får man pyssla och baka. Man får låna tv-spel och dator, ja man får nästan göra vad man vill där. Alla läkare och sjuksystrarna är jättesnälla. Har man fått en spruta eller gjort något annat jobbigt så får man en present. Här bakar jag och min fröken pepparkakor i mitt rum på Näl. Sen bjöd jag mamma och pappa på kaffe och pepparkakor. Sebban |  |
 |
Hela Hösten och före jul var jag mycket på sjukhuset, men när vi var hemma passade vi på att greja och pyssla. Här gör jag och mamma julkorv. Sebban |
| På julafton 2002 fick jag fira tillsammans med mina kusiner hemma hos min morfar. Det var härligt.Sebban |  |
 |
Här får jag en spruta i benet, det var inget kul men ibland måste man göra det ändå.Sebban |
|
Här leker jag och min storebror Alexander med en bil bana som finns på lekterapin. Vintern 2002-03.Sebban |
 |
 | Ibland måste jag sövas för att jag ska få medicinen i ryggen. Då sticker de med en lång nål i ryggraden, det är tur att jag får sova. När jag sedan vaknar måste jag ligga med huvudet neråt så att medicin rinner ner i hjärnan. Det låter otäckt, men jag märker inte det så jag har inte ont utav detta. Sebban |
| En del dagar får jag ligga inne på sjukhus för att få medicin i slangen. Då får jag stanna i flera dagar. Först får jag medicin i 24 timmar, då måste jag ha en sån här påse på en ställning med mig hela tiden. Sen måste medicinen ur kroppen igen. Och när den är borta får jag åka hem. Sebban |  |
 |
Almers Hus I maj 2003 var vi på Almers hus. Det är stort fint hus som barncancerfonden äger. Barn med cancer och deras familjer får låna en lägenhet där en i vecka, för att rå om varandra och att koppla av. Det var helt underbart, vi badade i saltvatten pool. Var ute och cyklade på tandemcykel, spelade minigolf mm. Allt var bra tills på onsdag kväll då vi såg att det var en stor röd varm fläck runt cvk:n. Det var bara till att packa och åka hem till vårt sjukhus. Där såg de att jag fått blodförgiftning. Jag fick hög feber och mådde inte så bra. Sebban |
Klicka till nästa sida | |
